3-minute-speech homework

I tisdags, 13/9, gav jag eleverna en läxa som innebar att de skulle välja en historisk händelse alt. en historisk person. Meningen var att de skulle hitta väsentlig information som skulle presenteras under fredagens lektion, i högst tre minuter. Eleverna fick alltså inte så mycket tid till förberedelse. Fantastiskt nog var alla mer eller mindre välförberedda när jag kom till vår lektion i fredags. Tiden räckte tyvärr inte till alla presentationer, men vetskapen om att alla gjorde det de skulle gjorde mig helt nöjd.

Min analys i det hela är enkel: Alla har tillgång till Internet där de kan hämta all den information de behöver gällande det ämne de har valt, vilket i detta fall har resulterat i en lyckad lektion med många intressanta redovisningar.

Snart är ni inte ensamma 1-1-are

Som ni kanske läste bland dagens nyheter tog Kunskapsnämnden i Sandviken i går beslut om att ert pilotprojekt nu är officiellt :-)

Utöver det beslutades att det andra pilotprojektet i Österfärnebo nu kommer att starta. Där rör det sig om 130 elev- och lärardatorer och förhoppningsvis är man i gång med projektet framåt årsskiftet.

Upplagt för utbyte av erfarenheter!

Viss digitalt baserad engelskundervisning

För första gången har jag kunnat låta elever göra ett grammatiskt test på Internet, vilket jag tycker är ett stort plus i min undervisning. Syftet har varit att sedan kunna se vilka grammatiska delar som varje elev skulle behöva träna på. Som en form av uppföljning har de fått jobba med grammatik genom ett program som var och en har fått installera på sin dator (utom de två som kom senare). Detta program kan de ta fram precis när som helst de har tid över till att träna mer på grammatik.

En annan bra fördel med att elever har egna datorer är att jag kan skicka länkar till dem, sådana som är kopplade till engelska ämnet. Hittills har jag bara hunnit skicka en länk, BBC. Där kan elever jobba med engelska på olika sätt. Det går också att träna på grammatik på BBC:s Skillswise. Det finns både faktatexter och övningar samt quizzes. Det finns även möjligheter till olika spel inom engelska.

Just nu används datorer främst till att skriva och skicka texter via gmail. En rättningsmetod som jag provar på i samband med detta projekt är att jag inte skriver ut elevernas texter, utan jag kommenterar dem direkt på dator, och sedan skicka tillbaka med mina kommentarer. Denna metod kräver dock mer tid av mig, men jag vill väldigt gärna få det att fungera. En stor fördel är ju att alla texter finns i min inkorg och även i olika mappar. Jag kan när som helst ta fram dem när jag får tid till rättning, även hemma, och elever kan få ta del av sina texter med mina kommentarer även när vi inte har lektion.

Så länge tekniken fungerar går det väldigt bra att använda datorn i engelskundervisning.

Accesspunktsproblem...

Idag verkade inloggningarna fungera bättre, men det var lite trassel under förra veckan. Under en historie-lektion när eleverna skulle använda Internet för ett arbete så kunde helt plötsligt bara ett fåtal logga in på det trådlösa gästnätverket. Trots kreativt felsökande, så fick vare sig jag eller historie-läraren det att fungera. Ett samtal till vår IT-kontakt ledde till ett klassrumsbesök och i fredags fick jag svaret att antalet Accesspunkter för modligen var för få. Problemet ska lösas, genom flytt eller komplettering av accesspunkter.

Även om vårt felsökande inte ledde någon vart denna gång, så märker jag att kunskapen om vilka tänkbara orsaker det finns som kan medföra att uppkoppling eller annat strular successivt ökar när man i större utsträckning tvingas tänka till själv först, innan man ringer någon annan. Vissa saker går egentligen rätt lätt att lösa och, som sagt, kunskap är ju aldrig tung att bära...

Det finns flera som håller på med 1-1

Litet uppföljning av kommunens studiebesök i Vänersborg under våren.

Frida Utbildning

Google som skolportal

Eftersom SMSP använder Google med gmail som skolportal är det viktigt att titta igenom användarvillkoren för detta. Vad kan läggas på Googles lagringsutrymmen och vad är olämpligt material?

Något att diskutera bland lärare och elever i det fortsatta arbetet.

Aktuell undervisning och 1-1 möte

Vissa saker blir helt enkelt mycket lättare att arbeta med när varje elev har tillgång till en egen dator. Vi håller på att avsluta momentet om privatekonomi, som av olika anledningar har fått ta lite extra stor plats den här gången. I måndag så fördjupade vi oss lite i aktiemarknaden och samtliga elever fick välja ut 5 företag att investera totalt 100 000 kr i. Med direkt tillgång till bl.a. Aktiespararnas och Dagens Industris hemsidor där aktuella börskurser och analyser finns tillgängliga och var och en kan fördjupa sig i just de företag som de själva anser mest intressanta, så blir undervisningen både enkel, rolig och aktuell. En stor fördel med att undervisa klasser med egna datorer tycker jag, är att det går att vara spontan och lyhörd för elevernas önskemål på ett helt annat sätt än när man tvingas boka datasalar långt i förväg för att jobba med ett visst moment. Med det mesta av materialet på sin egen dator så behövs heller ingen kopiering och det går på nolltid att göra filer och uppgifter tillgängliga för eleverna utan att man behöver lämna klassrummet.

Ett angenämt ”projektproblem” är att klassen har utökats med 2 elever till, en tjej och en kille, som i nuläget saknar en egen dator. Efter tisdagens En-till-en-möte så bestämde vi dock att omgående beställa två datorer till.

Mötet i tisdags blev bra tycker jag, och vi hittade lösningar på de flesta av de ”små problem” som uppkommit sen projektstarten för några veckor sedan.

Flera av dessa ”små problem” härrör till att samtliga undervisande lärare i klassen, av naturliga skäl, har majoriteten av sin undervisning i andra klasser, där situationen ser annorlunda ut. Eftersom arbetet för samtliga måste fungera i dessa klasser också, så blir det en del krockar.

T ex arbetar majoriteten av Information & Layout-lärarens elever i Office 2003 och inte Office 2007 och hon behöver på något sätt ha tillgång till båda versionerna, men har bara tillgång till en dator. Till slut blev lösningen att hon använder en privat, bärbar dator för lektionen med 1-1-klassen under detta läsår.

Internetuppkoppling och utskriftsmöjligheter för de lärare som har den slimmade 1-1 datorn blev annars den stora frågan på mötet. Utskriftsbiten måste fungera, men kan inte fungera på samma sätt som tidigare och då måste man hitta kompromisser som är ekonomiskt godtagbara, men som samtidigt inte strular till arbetssituationen allt för mycket. Personligen känner jag t ex lite ångest över att vara hänvisad till en eller två enklare skrivare och inte längre ha tillgång till de snabba nätverksskrivare som jag har i nuläget.

Att SMSP09-eleverna inte har tillgång till ett antal språkprogram som ligger på kommunens Nowell-nätverk, verkar däremot inte ha skapat några som helst problem hittills i alla fall. Ingen av språklärarna har hört av sig och verkar ha hittat alternativ eller andra lösningar. Kul att den biten verkar funka så bra!

En till en- projekt i Sandvikens Kommun

En till en-projekt innebär att elever och personal har en egen dator som redskap för lärande. Falkenbergs kommun är den kommun i Sverige som drivit utvecklingen längst inom detta område. Fridaskolan i Vänersborg är ett annat ställe. Kunskapsförvaltningen har varit på studiebesök till båda under våren och genomför nu ett pilotprojekt i kommunen gällande En-till-en.

För att projektet ska bli genomförbart får inte kostnaden för datorerna på den tilltänkta pilotskolan bli högre än den är nu. Målet är att få större tillgänglighet för samma kostnad.

Det här kommer att innebära nya lösningar gällande datorerna, deras innehåll och servicen på dessa. Bla ska de bärbara datorerna i större utsträckning skötas av skolenheten och eleverna själva och finnas i ett öppet trådlöst nätverk. Skolapplikationernas antal kommer att begränsas. Ett fåtal generella program kan paketeras och distribueras centralt, andra kan kanske bäras omkring på ett usb-minne tillsammans med användarens filer, men de flesta bör erbjudas som tjänster på webben. Ansvar för backup och fillagring står elever och lärare själva för.

För att genomföra ett pilotprojekt måste fyra huvudsakliga komponenter vara i balans. Dessa komponenter är teknikinvesteringen, satsningar på kompetensutveckling, tillgängliggörande av digitalt innehåll samt en tydlig pedagogisk idé om när och hur man ska använda IT i lärandet.

Den pedagogiska idén samt satsningar på kompetensutveckling är de viktigaste punkterna som en pilotskola måste arbeta fram innan projektet går igång. Förberedelsearbetet är mycket viktigt och skolenhetens ledning och personal måste ha en projektplan som alla i projektet bekräftar och skriver under.

En enhet där det pågår En till en-projekt är SMSP på Sandvikens Gymnasieskola. På denna blogg dokumenteras arbetet av lärare och elever.

Deltagare i bloggen

Hej!

Tack för inbjudan att vara aktiv deltagare i denna blogg. Jag kommer med en liten sammanfattning av en till en-projektet i morgon.

Det är roligt att ni har kommit i gång så snabbt och bra!
Både ni lärare (grattis Robert!) och ni elever.

Vitsen med att dela dokument och lite överbelastningsproblem

Vi har jobbat med privatekonomi i Samhällskunskapen och Företagsekonomin de här 2 första veckorna. Eleverna har sökt information och jobbat med olika frågeställningar kring sparande, betalningar, lån och försäkringar m.m.

Idag, på morgonen under ekonomilektionen, när vi gemensamt skulle prata lite mer kring olika typer av betalningsrutiner så kom första anledningen till att titta på hur vi kunde använda Google dokument och dela dokument med varandra utan att skapa en speciell grupp.
"Det var Emma som skrev i vår grupp och hon är inte här idag", sa en av killarna. En ganska vanlig kommentar i skolsammanhang när man jobbar gruppvis och nu fick vi anledning att titta på hur vi kunde lösa det i den här klassen. Några tog till sig funktionen med delade dokument direkt och valde att i fortsättningen jobba med det delade dokumentet direkt på nätet så att alla kunde skriva i det samtidigt. Kul när man ser möjligheter och lär sig något nytt.

Tyvärr uppstod troligen någon typ av överbelastningsproblem senare under lektionen och några av eleverna kunde inte öppna de uppladdade filerna i en av grupperna. Ett felmeddelande med innehållet att datorerna/nätverket verkade skicka ut många frågor och att Google ville skydda sina användare dök upp på skärmen. Jag fick använda mig av vårt ordinarie konferenssystem First Class till slut för att dokumentet skulle bli tillgängligt för alla.

Första veckan...

I måndags kom de då, de 20 nya datorerna. Färdiginstallerade och med tillhörande ryggsäck. Samtliga elever hade under fredagen innan fått med sig ett avtal hem, att skrivas under av både målsman och de själva och nu kunde avtalen bytas mot en dator. Efter ett antal möten under vår och sommar med företrädare för både skolan och IT-kontoret var innehållsspecifikationen klar, de ekonomiska, tekniska och juridiska bitarna utredda och projektet kunde gå in i nästa fas.

Är man 16-17 år idag är man uppvuxen med datorer och de utgör en självklar del av ens vardag. Dock är det inte självklart att man har tillgång till en egen dator under sin studietid på gymnasiet, även om det blir allt vanligare på många utbildningar och något som ofta används i konkurrensen mellan olika gymnasieskolor.

Första reaktionen blev därför - hur kommer vi in på Internet? De gjorde de inte i måndags, inloggningsuppgifterna kom inte förrän på eftermiddagen dagen efter. En liten miss tyvärr - som dock åtgärdades snabbt. När eleverna så fått Internet att fungera insåg vi att de två lärare som fått tillgång till exakt likadana datorer som eleverna saknade login på det trådlösa nätet, de har tyvärr fått vänta lite längre, dock delvis p.g.a sjukdom. Samma lärare har under veckan även saknat uppkoppling och utskriftsmöjligheter på sitt lärarrum, så det har orsakat ett visst strul och borde självklart ha fixats tidigare. Nu ser en lösning dock ut att vara inom räckholl.

Eleverna har en nyare version av Office installerad än den läraren i Information & Layout har tillgång till och det befintliga läromedlet avser också en äldre version. Problemet går säkert rätt bra att lösa, men måste diskuteras.

Den stora utmaningen är nog annars det faktum att skolchefen uttryckligen önskat att vi ska köra Google school istället för First Class som huvudsaklig kommunikationsplattform i klassen. Kul att testa något nytt och se hur det fungerar, men det kräver onekligen att man lägger lite tid på det. Kunskapen och erfarenheten av Google med tillhörande applikationer varierade i lärargruppen från liten till ingenting, så det kommer nog att ta en stund innan vi är igång med den biten ordentligt, även om vi tog ett rejält kliv i slutet av veckan.

Samtliga elever och vi tre lärare som hör till SMSP:s arbetslag har nu skapat Google-konton, profiler och Gmail-adresser. En egen klassgrupp för information, diskussion och delning av dokument och bilder är skapad och samt två ämnesgrupper. På ett lärarmöte igår, beslutades att även övriga lärare ska kommunicera med eleverna via Google och Gmail, men lösningen blir inledningsvis sändlistor. Ska bli intressant att se hur det hela utvecklar sig. Information är viktigt men inte helt lätt och det kommer förmodligen att innebära vissa svårigheter att köra två parallella system eftersom First Class ändå kommer att finnas kvar för eleverna för att de inte ska missa viss gymnasiegemensam information och för oss lärare när det gäller övrig kommunikation.

Välkomna till 1-1 på SMSP!

Välkomna till bloggen 1-1 på SMSP!

Här kommer vi att regelbundet under läsåret 09/10 att rapportera erfarenheter, tankar, idéer, problem, lösningar m.m. från 1-1 projektet.

Projektet, som nyligen har startat, innebär i korthet att de 20 eleverna på SMSP (Specialutformat Samhällsvetenskapligt program) vid Sandvikens Gymnasieskola är projektklass och har fått tillgång till var sin bärbar dator med ett något annorlunda, mer slimmat innehåll och ett betydligt enklare serviceavtal än vad övriga bärbara elevdatorer vid skolan normalt har haft. Datorerna ingår t ex inte i skolans Nowell-nätverk, vilket annars är standard och eleverna loggar istället direkt in på Internet via skolans trådlösa gästnät. De program som eleverna behöver för sina studier finns installerade direkt på varje dator och de spar sina dokument på hårddisken samt på nätet, (ytterligare backup-modeller diskuteras). Vidare så ska den huvudsakliga kommunikationen i klassen och med de lärare som undervisar i klassen ske via Google School och inte via First Class som annars är standard i kommunen. På vilket sätt förändras undervisnig och inlärning när varje elev har tillgång till var sin dator? Vilka konsekvenser får det när man låter skoldatorer stå utanför nätverket? Vad innebär det ökade backup-ansvaret för eleverna? Hur fungerar Google med tillhörande applikationer som skolkommunikationsportal? Dessa och massvis av fler frågeställningar hoppas vi att vi kan få mer kunskap kring under det kommande läsåret.